Lekmannadominikanerna i Finland

Lekmannadominikanerna i Finland

Vi lekmannadominikaner samlas varje månad i Studium Catholicums lokal på Riddaregatan i Helsingfors för att

1. fira mässa tillsammans

2. be tillsammans

3. läsa och diskutera  artiklar och böcker om Dominikus utgivna i olika delar av världen.

Vi har läst exempelvis Katarina av Sienas bok om hennes dialoger med Gud. Varje år har vi en retreat, tidigare ofta på Stella Maris. För att hålla kontakten till våra nordiska systrar och bröder har vi ung. vartannat år möten i något nordiskt land.

Fader Martti Voutilainen var länge vår andlige fader och efter honom har fader Antoine Lévy, fader Brian Bricker och fader Paul-Dominique Masiclat fungerat som andliga vägledare för gruppen. F.ö. följer vi så gott vi förmår de riktlinjer som givits oss enligt nedanstående 24 punkter

I Grundläggande stadga för dominikanordens lekmannagren

1. Lekmännen i Kyrkan

Bland Kristi lärjungar har de män och kvinnor som lever ute i världen, i kraft av sitt dop och sin konfirmation, del i vår Herres Jesu Kristi konungsliga, prästerliga och profetiska uppdrag. Deras kallelse är att göra Kristi närvaro levande bland människorna och "det gudomliga budskapet om frälsningen känt och mottaget av alla människor överallt på jorden" (Vaticanum II, Dekretet om lekmannaapostolatet, nr 3)

2. Lekmännen i dominikanorden

Somliga lekmän, som är manade av den helige Ande att leva i den helige Dominikus anda och efterföljd, knyts till Orden genom ett särskilt löfte enligt en för dem gällande stadga.

3. Den dominikanska familjen

De dominikanska lekmännen är sammanslutna i lekmannagrupper, vilka tillsammans med de övriga grenarna av Orden utgör den dominikanska familjen.

4. De dominikanska lekmännens särart

Såväl i sitt andliga liv som i sättet att tjäna Gud och sin nästa i Kyrkan har de dominikanska lekmännen en särprägel. Som medlemmar i Orden och som lekmän deltar de i dess apostoliska uppdrag genom studium, bön och förkunnelse.

5. Det apostoliska uppdraget

Med den helige Dominikus och den heliga Katarinas av Siena exemler för ögonen liksom alla våra föregångares, som skänkt sin glans åt Kyrkan och Orden, ger de först och främst vittnesbörd om sin egen tro, är lyhörda för vad vår tids människor behöver och tjänar sanningen.

6. De beaktar noga de mål som främst gäller Kyrkans apostolat idag. Aldeles särskilt bör de drivas av sann barmhärtighet inför alla former av nöd, försvara friheten och främja rättvisa och fred.

7. I dominikanordens anda har de alltid i minnet att den apostoliska insatsen kommer av en kontemplation som flödar över.

II  Lekmannagruppens liv

8. De dominikanska  lekmännen lever efter bästa förmåga i äkta syskongemenskap i saligprisningarnas anda. Denna gemenskap bör allt efter omständigheterna ta sig uttryck i kärleksfull omsorg i synnerhet om dem som är fattiga och sjuka och i solidaritet medlemmarna emellan samt i bön för de avlidna, så att alla blir "ett hjärta och en själ" (Apg 4:32).

9. Medlemmarna i lekmannagruppen tar aktiv del i Kyrkans liv genom sitt apostolat i samverkan med bröderna och systrarna i Orden. De bör alltid vara redo att samarbeta med andra apostoliska grupper.

10. De viktigaste källorna, där den helige Dominikus lekmän hämtar kraft och där den kontemplativa och den apostoliska aspekten förenas, är följande:

a. Lyhördhet för Guds ord och läsning av den heliga Skrift, i synnerhet Nya testamentet.

b. Om möjligt dagligt firande av den heliga mässan och deltagande i det eukaristiska offret.

c. Flitigt bruk av botens sakrament.

d. Firande av tidegärden i gemenskap med hela den dominikanska familjen jämte enskild bön liksom också meditation och rosenkransbön.

e. Hjärtats omvändelse i enlighet med den  evangeliska botfärdighetens praxis och anda.

f. Träget studium av den uppenbarade sanningen och i trons ljus en ständig reflexion över samtidens problem.

g. Hängivenhet (devotio) till Jungfru Maria enligt Ordens tradition, till vår fader Dominikus och till  den heliga Katarina av Siena.

h. Regelbundna reträtter.

Utbildningen

11. Målet för den dominikanska utbildningen är att dana människor som är vuxna i sin tro, så att de kan ta emot, liturgiskt fira och förkunna Guds ord. Dett tillkommer varje provins att utarbeta program för

a. Utbildning av nytillkomna

b. Fortlöpande utbildning för alla, även för dem som (av olika skäl) inte tillhör en grupp.

12. Varje dominikan bör vara i stånd att förkunna Guds ord. I denna förkunnelse utövar han/hon det profetiska uppdrag som den krisne fått i dopet och som förstärkts genom konfirmationens sakrament. I världen av idag bör förkunnelsen av Guds ord i synnerhet inriktas på att försvara människans värdighet, livet och familjen. Att främja såväl de kristnas enhet som dialogen med de icke-kristna och icke-troende hör till den dominikanska kallelsen.

13. De viktigaste källorna till den dominikanska utbildningen är:

- Guds ord och den teologiska reflexionen

- Den liturgiska bönen

- Dominikanordens historia och tradition

- Kyrkans och Ordens samtida dokument

-"Tidens tecken"

Löftesavläggelsen

14. För att bli knutna till Orden är medlemmarna förpliktade att avlägga "professio", dvs löfte, varigenom de uttryckligen förbinder sig att leva i den helige Dominikus anda och på det sätt som regeln föreskriver. Professionen, löftet, är antingen tidsbegränsat eller definitivt.

Vid professionen anbefalls följande eller till innehållet en liknande formulering:

Till Guds den allmäktiges, Faderns, Sonens och den helige Andes ära och till ära för den saliga jungfrun Maria och den helige Dominikus, lovar jag NN inför dig NN, ansvarig för denna lekmannagrupp, och dig fader (syster) NN, lekmannagruppens andliga rådgivare och företrädare för dominikanordens generalmagister, att jag vill leva i enlighet med regeln för dominikanordens lekmannagren under tre år/för hela livet.

III. Organisation och styrelsesätt 

15. Lekmannagruppen är den normala miljö, där medlemmarna när och fördjupar sin individuella kallelse. Hur ofta sammanträdena skall hållas varierar från grupp till grupp. Genom troget deltagande visar man sin trofasthet mot Orden.

16. Upptagning av nya medlemmar sker på det sätt som är fastställt i direktoriet, där såväl villkoren för medlemskap som prövotidens längd preciseras. Upptagningen föregås av en beslutande omröstning i lekmannagruppens råd. Upptagningen förrättas, enligt det ritual som direktoriet fastställt, av den som är ansvarig för gruppen tillsammans med den andliga rådgivaren.

17. När den av direktoriet fastställda prövotiden gått ut, och efter omröstning i rådet, tar den som är ansvarig i gruppen tillsammans med den andliga rådgivaren, emot det tidsbegränsade eller slutliga löftet.

Ordens jurisdiktion och lekmannagruppens självständighet

18.  Lekmannagrupperna lyder under Ordens jurisdiktion. De åtnjuter den självständighet som tillhör lekmännen, och de styr sig själva.

På Ordens nivå

19 a.  Ordens generalmagister, som är den helige Dominikus efterträdare och hela den dominikanska familjens överhuvud, förestår alla lekmannagrupperna i världen. Det åligger honom att bevara den dominikanska andan, utfärda praktiska riktlinjer lämpade för olika tider och platser, och främja medlemmarnas andliga tillväxt (bonum spirituale) och apostoliska nit.

b. Generalpromotorn företräder generalmagistern i alla lekmannagruppernas angelägenheter och framlägger deras önskemål och petitioner för generalmagistern och generalkapitlet.

På provinsnivå

20 a. Provinsialpriorn förestår lekmannagrupperna inom gränserna för sin provins och upprättar med den lokala biskopens samtycke nya grupper.

b. Provinsialpromotorn (broder eller syster) företräder provinsialen och deltar med fulla rättigheter (pleno jure) i lekmannagrenens provinsialråd. Han/Hon utses av provinsialkapitlet eller provinsialen med sitt råd sedan man först hört lekmannagrenens provinsialråd.

c. Inom provinsen skall ett provinsialråd ör lekmannagrenen upprättas. Dess medlemmar väljs av lekmannagrupperna och styrs efter de regler  som fastställs i direktoriet. Det tillkommer detta råd att välja provinsansvarig.

På lokal nivå

21 a. Den lokala lekmannagruppen styrs av en ansvarig och ett råd, som tillsammans åtar sig det fulla ansvaret för ledningen och förvaltningen.

b. Rådet väljs för en begränsad tid och på det sätt som fastställs i de lokala direktorierna. Den ansvariga väljs inom rådet av dess medlemmar.

c. Den andliga rådgivaren (broder eller syster) hjälper medlemmarna i lärofrågor och i deras andliga liv. Han/hon utses av provinsialpriorn, sedan först provincialpromotorns och det lokala rådets mening inhämtats.

På nationell och internationell nivå

22 a.  Där flera provinser av dominikanorden är verksamma i samma land, kan ett nationellt råd upprättas i enlighet med de normer som fastställts i de särskilda direktorierna.

b. På liknande sätt kan efter konsultation av lekmannagrupperna i hela Orden ett internationellt råd upprättas, om detta anses lämpligt.

23. Lekmannagrupperna kan sända önskemål och petitioner till brödernas provinsialkapitel, de provinsiella och nationella råden till generalkapitlet. Ansvariga för lekmannagruppenrna  må gärna inbjudas till dessa kapitel för att dryfta de frågor som rör lekmännen.

Lekmannagruppens stadgar

24. De stadgar som gäller för lekmannagrupperna i St Dominikus Orden är följande:

a. Regeln

I. Grundäggande stadga för dominikanernas lekmannagren

II. Lekmannagruppens liv

III. Organisation och styrelsesätt;

b. Allmänna deklarationer från generalmästaren eller generalkapitlet;

c. Lokala direktoriet.